”Vildsvinen fyllde Röda salongen i Hässleholm”

söndag, 20 januari 2013
Av: Uno

Agusa vildsvin 015LRF Skåne genomförde 17 januari ett informationsmöte med tema: Vildsvin, jakt, skador och utfodring.

Intresset för mötet var mycket stort. Röda salongen i Hässleholms kulturhus var fylld till bristningsgränsen av intresserade åhörare, ungefär lika stor andel markägare och jägare.

Kvällen inleddes av Stig Lundström från LRF som hälsade välkomna och direkt lämnade över till SLU-forskaren Henrik Thurfjell. Henrik har ju under ett antal år varit engagerad i ett vildsvinsprojekt i södra Skåne där man följt ett antal GPS-försedda suggors rörelsemönster Han informerade om den senaste forskningen i Sverige och internationellt gällande rörelsemönster, gruppsammansättning, avledande utfodring och om övriga åtgärder för att nå uppsatta mål för vildsvinsstammen.

Anita Persson, LRF Skåne berättade sedan om erfarenheterna från projektet ”Minskade skador av vildsvin i Skåne”.

Efter en stärkande kopp kaffe med en hel del korridorsnack var det sedan dags för frågestund lett av Lisa Germundsson, LRF Skåne med en panel som utöver ovan nämnda föredragshållare innehöll även Nils Carlsson från Länsstyrelsen samt representanter från Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund.

Kom det då fram några nyheter under kvällen? Nja – man konstaterade i huvudsak kända sanningar:

– Att vildsvinen betraktas av flertalet jägare som ett uppskattat högvilt men av många markägare/lantbrukare som ett skadedjur

– Att det utfodras för mycket, med fel saker (wienerbröd, vingummi mm) och ofta på fel platser (t ex nära väg, gräns).

– Att den omfattande utfodringen medför att gyltor kan betäckas vid lägre ålder och att suggor kan lägga mer än en kull per år.

– Att en vildsvinsflock är ett matriarkat som styrs av en ledarsugga, men att det i flocken kan finnas flera undergrupper med egna suggor som kan ta över ”storflocken” om ledarsuggan blir skjuten.

– Att andelen viltolyckor med vildsvin ökar. Risken är störst i skymning/gryning när det är ”halvmycket” trafik. Man kan som bilist minska sina risker genom att haka på andra bilar – ”köra i karavan”.

– Att drevjakter ökar aktiviteten hos vildsvinen till skillnad mot vakjakt då de gärna trycker.

– Att vildsvinen i regel lämnar jaktområdet efter jakt för att återvända efter 1-6 veckor.

– Att vildsvinen är smarta djur, som ”riskbedömer” varför de är på en viss plats under en viss tid. De väljer att inta sin föda där de kan få hög nettovist (mycket mat) på ett så säkert sätt som möjligt. De utnyttjar ofta åkerkanter, diken, häckar – ”linjära objekt”.

– Att vildsvinen tar större risker under den attraktiva ”mjölkmognadsperioden” juni-augusti och då kan finnas ute på åkrarna.

– Att avledningsutfodring i skogen inte fungerar under ”mjölkmognaden”. Det är mycket mer effektivt att anlägga viltåkrar med likartade grödor i kantzoner.

– Att stängsling med elstaket kan vara effektiv, men egentligen bara flyttar problemet till annan markägare.

– Att förutsättningen för en effektiv vildsvinsförvaltning är stora enheter (ca 20 000 ha) och gemensam grundsyn

– Att det i Skåne idag är ca 30 000 ha, 13 samverkansgrupper som har samordnad vildsvinsjakt.

– Att vildsvinen är på väg att etablera sig även i städerna på motsvarande sätt som på kontinenten

Många frågeställningar ventilerades under den avslutande frågestunden.

Spontana applåder fick ett inlägg från markägaren tillika jägaren och brukaren Lars Tönning som menade att markägarna har huvudansvaret när det gäller att få kontroll på den växande vildsvinsstammen eftersom det ju är markägaren som:

– Bestämmer vilka jägare som skall få jaga på marken – den penningstarke som bor långt bort eller den lokale jägaren som rimligen har mer tid åt t ex skyddsjakt och som kanske kan intressera lokala unga jägare att hjälpa till vid behov

– Utformar detaljerna i jaktarrendeavtalet med föreskrifter för jakt och ev begränsningar i utfodring. Gör jämförelsen mellan jaktarrendeintäkter och kalkylerade viltskador.

– Har möjlighet att anlägga ev viltåkrar på lämpliga ställen inom området.

Det avslutande och sammanfattande ”receptet” man fick med sig hem från kvällens möte var att fortsätta med information och utbildning i samverkan samt att verka för bildandet av förvaltningsområden med gemensam grundsyn för förvaltning av vildsvin.

LRF fick i uppdrag att verka för åtgärder som begränsar utfodring.

 

 

 

Leave a Reply

You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

By submitting a comment here you grant Jägareförbundet Skåne a perpetual license to reproduce your words and name/web site in attribution. Inappropriate or irrelevant comments will be removed at an admin's discretion.