Rävjakt med stövare hos Fegelstorp/Esperyds jaktlag i Norra Vånga.

söndag, 10 februari 2013
Av: Uno

Isak Per-Erik och Hunden Krut

Undertecknad och min ”Jaktelev” Isak styrde kosan mod norr lördagen den 9 februari. Varför jag kallar honom för det är en annan historia. Spännande att få delta på en ny jaktform Rävjakt med stövare.

Jägareförbundet Skåne bjuder under jaktåret in till utbildningsjakter som skall spegla de i Skåne vanligast förekommande jaktformerna. Här finns möjlighet att ”botanisera” i jaktformer man inte kan så mkt om. Ett mkt trevlig möjlighet. Deltagarna informeras om den aktuella jaktformen som hundanvändning, jaktetik, säkerhetsbestämmelser och övrigt som gäller vid jakten.

Ännu en räv att hänga på vedbodsväggen hägrade i fantasin.

Vi möttes kl 7.45 på den lokala macken av dagens jaktvärd, tillika jaktledare Lars-Göran Jönsson. Han hälsade oss välkomna till dagens jakt och berättade att dagens väder förhållande var idealiska, med någon minusgrad inte alltför mkt snö, men dock lite nysnö så de nattgamla spåren lätt kunde tydas av oss tvåbeningar. Det kändes att vi låg lite på plus inför dagens utmaning att överlista skogens ”listigaste” djur Räven.

Så packade vi in oss i bilarna igen för en kortare förflyttning upp i Vångabergen. Området som skulle jagas av idag var en ca 500 ha stor bit av de totala 2500 ha som jaktlaget förfogar över. Ingen större trafikerad väg fanns alltför nära, till glädje för de båda hundförarna och oss andra som skulle få lyssna till deras hundars skall i skogen. Idag skulle vi få jaga med Ola Björnssons 9 åriga Dalkällans Tassa och Per-Åke Svenssons 4 årige Krut bägge av rasen Hamiltonstövare.

En av våra nationalraser som tyvärr rasat i registreringsiffror det senaste decenniet. Det behövs ju relativt sett stora marker för att jaga in en rävstövare och dessutom välvilliga jaktkamrater som kan rycka in och banna hunden om den får för sig att rasta rådjuren.

Rådjursboomen, rävskabben, fler och fler dagar av jägarnas semestrar och helgdagar upptas av att beskatta vildsvinsstammarna. Utöver detta så ställer gråben till det för oss jägare i större och större områden av vårt land. Man behöver verkligen vara passionerad för att få fram en god rävhund.

Väl uppe vid jaktstugan mötte oss resten av jaktlaget, där vidtog den logistiska fördelningen av pass bilplatser och så bar det iväg med den ena gruppen av förväntansfulla jägare efter den andra.

Till sist var det bara jag och Isak kvar att ställa ut för vår jaktvärd Lars-Göran.

Vi fick var sitt vägpass:

Isak i änden av ett stengärde i kanten av ett hygge och jag i en trevägskorsning.

Så var det dags för hundarna att släppas och meddelande att kopplen strukits gick ut över radion.

Otroligt snabbt hördes först en gällare stämma och strax därefter en djupare. Bägge hundarna hade fått vittring av räv. Till att börja med spekulerades det över radion om det var två rävar eller en och samma som hundarna fått fart på. Tassa gick iväg sydväst och ganska snart var hon på 2 km håll från upptaget.

Så hördes Isaks stämma över radion. Det hade gått över en räv vid hans pass men utom skotthåll från området hundarna tagit upp i. Det var kanske två rävar trots allt!

Men Krut skallade lite ojämnt och husse befarade att han var på samma räv men som nr två. Krut svor nog några ramsor mellan varven om att Tassa hittat räven först och så var det visade det sig. Båda hundarna var på väg sydväst kunde hundförarna se på sina Garmin pejlar.

Nya diskussioner på radion om man skulle försöka hämta hundarna eller åtminstone Krut så han kunde sättas på den räv Isak sett. Någon nämnde att räven vänt hem från området på en tidigare jakt så vi kanske skulle avvakta. Detta bekräftade plötsligt Tassas husse, nu var hon på väg tillbaka efter att varit ute på 4 km från honom. Per Åke ordnade skjuts för att hämta Krut.

Så började jag återigen höra Tassa, skallet kom närmare och närmare. Så plötsligt small det två ggr i dalen några hundra meter nedanför mig. Olas röst hördes igen över radion, hon driver vidare jag går och kollar skottplatsen. Kan inte se något blod på skottplatserna. Men hon har tystnat jag får gå och se vad som hänt.

Spåret går ner mot bäcken, så kanske. Tassa är där nere hon sitter! Attans den har gått i gryt!

Det visste jag inte, att här var ett gryt.

Nästa gång skall jag sätta i en toffla här!

Ola gladdes av att berätta om Tassas mer än två timmar i stort sett tapptfria drev. Det var verkligen rävhundar av yppersta klass som vi fick njuta av under dagen.

Så samlades hundar in och vi som satt på pass kunde avnjuta en varm kopp te eller kaffe ur ryggsäckens inre. Någon åkerbrasa och ett besök bakom busken en bra bit från passet hanns också med.

Det blev det lite uppbrott, några frös och gav upp och åkte hem. Andra var sugna på korv och begav sig till grillen.

Jag och Isak satt på första parkett vad gällde omställning och hundtransporter med bil, det blev många Hej!

Men vi satt troget kvar på våra pass. Så kom Per Åke med Krut förbi Isak och så kom de ner till mitt pass.

Lars dök upp med korv till oss och så var det dags att släppa på spåret vid Isaks pass. Lars tyckte att det var bäst att flytta mig till ett pass längre upp utmed vägen. Gissa vad som hände!

Krut hittade räven och drevet passerade mitt pass. Så Lars kom tillbaka och flyttade tillbaka mig på mitt trevägspass.

Under tiden drev Krut iväg räven åt samma håll som Tassas räv men även denna räv vänder så småningom hemåt. Nyinstallerad på mitt pass hörde jag honom närma sig mellan mig och Isak.

Full skjutberedskap koll höger vänster höger vänster och så plötsligt hör jag något.

Räven dyker blixtsnabbt upp för att korsa vägen. PANG! In i det täta mellan vägarna ut över nästa väg. PANG! Borta!

Krut kommer närmare han är några minuter efter, Per Åke hinner fram samtidigt med Krut. Skottplatsundersökning och så släpps han på spåret igen. Väntan!

Han driver vidare och så blir det tvärstopp ca 500 m från oss ser vi på pejlen. Såten blåses av, samling vid grillen. Med tunga steg beger jag mig till bilen i väntan på besked!

Attans en gång till, räven har gått i gryt under några klippblock modell större. 2 noll till rävarna idag!

Jag fångade en räv idag, men räven slant ur näven. Men inte glad är jag för det, men gladare är nog räven.

Så var det dags för summering av dagen och Lars-Göran tog till orda.

Även om rävarna drog det längsta strået idag, så var det här en jaktform som var riktigt njutbar idag. Jag och Isak är en upplevelse rikare och det här skulle vi vilja göra igen.

Funderar på om det skulle kunna vara möjligt att konventera min ”Plott-hund Lotta” till rävstövare!

Alla ni som inte var där i år! Det kommer en chans nästa år, ta den!

Vid Pennan Marie Strauss

Referatet med bilder – Rävjakt med stövare hos Fegelstorp

Bildgalleri:

 

Nerladdningsbara filer

Rävjakt med stövare hos Fegelstorp
Titel: Rävjakt med stövare hos Fegelstorp (0 click)
Rubrik:
Filename: ravjakt-med-stovare-hos-fegelstorp.pdf
Size:

Leave a Reply

You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

By submitting a comment here you grant Jägareförbundet Skåne a perpetual license to reproduce your words and name/web site in attribution. Inappropriate or irrelevant comments will be removed at an admin's discretion.