Surt sa´räven…eller var det lurt den sa´?

måndag, 8 februari 2016
Av: Uno

Räv och harjakt i Vånga

Bildarkiv: 

Min vana trogen styrde jag kosan mot norr första helgen i februari. Idag söndagen den 7 februari stod det Rävjakt med stövare i almanackan.

Jägareförbundet Skåne bjuder ju under jaktåret in till utbildningsjakter som skall spegla de i Skåne vanligast förekommande jaktformerna. Här finns möjlighet att ”botanisera” i jaktformer man inte kan så mkt om. Ett mkt trevlig möjlighet. Deltagarna informeras om den aktuella jaktformen som hundanvändning, jaktetik, säkerhetsbestämmelser och övrigt som gäller vid jakten.

Funderingarn gick till gångna års jaktupple ledare Lars-Göran Jönsson. Han hälsade oss välkomna till dagens jakt och kommenterade det vackra vädret vi hade för dagen. Stor chans att mickel skulle ligga uppe idag!

Jag brukar stå i trevägskorset men Lars –Göran tyckte vi skulle flytta upp mitt pass en bit då det avverkats en del kring det passet. Han visade mig passet som var placerat utmed vägen i kanten mellan en tät lärkplantering och ett äldre hygge.

Området som skulle jagas av idag var en ca 500 ha stor bit av de totala 2500 ha som jaktlaget förfogar över. Ingen större trafikerad väg fanns alltför nära, till glädje för de båda hundförarna och oss andra som skulle få lyssna till deras hundars skall i skogen. Idag skulle vi få jaga med Ola Björnssons Hamiltonstövare Göingebygdens Axa, inte vilken hund som helst det skulle det visa sig. Hennes mor har vunnit räv SM och hennes syster ska starta på räv SM i år! Harhunden som också skulle släppas var Lars Görans brors hund Tessan 5 år en blandning mellan Luzern och Schillerstövare. Det är ju så att stövarraserna tillåts blandas som ett led i rasvården och försöken att behålla goda jakthundar då avelsbasen blivit så liten för vissa av våra stövarraser. De registreras i ett X-register på SKK och man har möjlighet att starta med hunden på bla jaktprov.

Jag parkerade bilen vid ett jakttorn en bit från mitt pass plockade ihop mina tillhörigheter och promenerade ner till mitt pass. I ryggsäcken hade jag med mig ett lövcammoställ vantar och ansiktsmask som jag krånglade på mig. Här skulle inget lämnas till slumpen! Om räven kom i pass skulle det inte vara så lätt att se mig tänkte jag. Så hörde jag på radion att Tessan fått tag på en hare. Tittade på pejlen då jag fått hennes id och kunde se att hon var ca 1,5 km från mig. Framför mig på andra sidan grusvägen var det ett stengärde och jag kände mig lite begränsad där jag satt. Inte lätt att hinna upptäcka ett drevdjur här tänkte jag. Efter en stunds funderande så bestämde jag att jag skulle flytta upp på stengärdet. Det fanns en plats där det så ganska plant ut. Fick rensa några grenar som låg över platsen men sen blev det riktigt bra. Nu såg jag fint på båda sidor av vägen och borde inte bli så lätt att upptäcka för haren eller räven om de kom i pass.

Så hörde jag skall tyckte jag och snart började resonemanget på radion om att Axa nog fått Mickel på tassarna och så hon drev, jag tror inte det går att göra det bättre. Med ett jättefint hörbart skall drev hon Mickel hit och dit över jaktmarken. Snart började det närma sig mig, men det gick över vägen en bit ovanför min bil in i en granplantering så över vägen igen förbi jaktstugan ännu högre upp. Flera passare rapporterade på radion att de såg räven men hela tiden på lite för långt håll. Så dog ljudet bort i fjärran, jag satte mig ner och kunde värma mig med en kopp the. Upp med telefonen och delgav mina vänner på fasebock vilken härlig dag jag hade. En och annan var lite avis. Ska se till att de blir påminda nästa år så de kan vara med då. Attans nu närmar sig skallet igen! Denna gång lät det som det var nästan framme vid bilen men dog bort igen och så PANG! Över radion hörde man en besviken röst, ”det var tredje gången räven kom i lehålet och jag borde ju flyttat mig närmare.

Axa kämpade på fick en nästan omärklig tappt på skottplatsen och så bar det iväg igen. Nu närmade sig skallet mig igen. Fullt skjutberedd spejjar jag höger vänster, höger vänster. Så dyker räven upp och passerar alldeles bakom min bil vid jakttornet. Det är för långt, det är för långt! Räven böjer lite ner mot mig när den passerat vägen. Kanske, kanske, jag osäkrar. Men det är för mkt grenar unga träd och gräs mellan mig och den och det är fortfarande för lååångt. Så försvinner den in i lärket och strax passerar Axa fullt sjungande mig. Drevet böljar lite fram och tillbaka i lärket men sedan drar det ut ur såten. Passkyttarna börjar ge upp och några tackar för sig och beger sig till sina bilar. Några av bilarna passerar mig och vinkar glatt till lövruskan som sitter på stengärdet.

En ny kopp the och lite koll på telefonen. Ha, ha någon hade kommenterat att ska man vara med på stövarjakt får man ha stor ryggsäck och matsäck och dessutom vilstol. Han har inte varit på samma jakt som dessa fantastiska hundar. Tessan kämpar på med sin hare i andra delen av jaktmarken till de passarnas glädje. Undrar om det är henne jag hör! Nja det vette tusan det kommer mot mig igen från det håll Axa drog ur marken. Det är Axa, hör jag på radion, nu blir det lite förvirring på radion. Finns det någon kvar vid hyveln och vid foderplatsen. Någon måste ner till Lehålet och vid grytet där Axa hittade räven. Man säger att Mickel är slugast i skogen och denna visade tydligt ”hur en slipsten skulle dras”! De som stod vid grytet lämnade det 10 min för tidigt och Mickel kunde smita ner ca 1,5 timme efter upptaget!

I andra änden av marken lyckades Tessans husse skjuta haren för sin hund. Så lite jaktlycka blev det. Men surt sa räven om rönnbären och vi hade verkligen fått bita i dom!

Så samlades hundar in och vi som satt på pass kunde plocka ihop våra pinaler och bege oss mot jaktstugan. Som vanligt drog räven det längsta strået, men det här är en jaktform som är riktigt njutbar en dag som idag.

Återigen var en jaktdag till ända för mig och jag kan bara tacka mina nyvunna jaktkamrater som öppnar sitt jaktlag för andra jägare och låter oss uppleva så härligt hundarbete. Om bara hälsan håller i sig för mig så ses vi nästa år vid samma tid. Måste säga att efter en sådan här upplevelse blir man allt lite extra sugen på en egen rävstövare.

Vid Pennan Marie Strauss

Leave a Reply

You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

By submitting a comment here you grant Jägareförbundet Skåne a perpetual license to reproduce your words and name/web site in attribution. Inappropriate or irrelevant comments will be removed at an admin's discretion.