Aldrig har intresset för jakt varit så stort! Så kan man också sammanfatta vargdebatten i media. Så gott som varenda tidning, tv-kanal och kolumnist har tagit upp ämnet. Varenda en "€œ även om man aldrig är ute i skog och mark "€œ har en åsikt om hur vargen ska förvaltas. Och i bloggosfären pågår en intensiv ordväxling kring genetik, vargjakt, skadskjutningar, inplantering och rovdjurspolitik. Visste vi att debatten skulle komma? Alla "€œ såväl representanter för media som jägarkåren och allmänheten är rejält överraskade över vilket hett ämne vargjakten blivit i media. Eftersom beslutet om vargjakt redan togs i oktober och antalet presenterades i december "€œ borde debatten startat då. Men när bilden av 12000 jägare jagar 27 vargar (många mot få) och när man misslyckats beskriva sambandet genetik och jakt på ett bra sätt och när en Mikael Karlsson på SNF underkände allt kring vargjaktsbeslutet, tog det fart. Dessutom skedde detta i mellandagarna när det är nyhetstorka. Och drevet drog igång. Varför kom inte fakta ut? Detta blev en debatt kring känslor för vargen. Media har sin egen agenda och den handlar om att sälja nyheter, hitta motsättningar och den journalist som talar om slakt och blodtörstiga jägare säljer bättre än den som redovisar fakta. Dessutom hinner man inte alltid granska fakta utan kör på. I ett mediedrev tävlar de olika medierna om att hitta fler och fler uppslag på samma tema. Faktafrågor kräver tid och resurser att ta reda på, så därför blir det magert om genetik, hur en vargjakt går till, lågt antal vargar mot inplantering, landsbygdsperspektivet, svenskarnas inställning till vargjakt osv. I tv-program som Kvällsöppet och Debatt är pajkastningen underhållning. Dessutom kan man inte diktera villkoren för media. Media har makt, så är det. Vad har Jägareförbundet gjort? Vi har skrivit debattartiklar, insändare, blogginlägg, repliker och pressmeddelanden. Vi har jobbat med att bemöta faktafel och förklara hur jakten går till, vargen ska förvaltas och var Jägareförbundet står. Vi har gett plats åt journalister i jaktlagen och vi har deltagit i tv-sändingar, radiointervjuer, tidningsartiklar, bloggar och andra sociala medier. Vi har använt våra egna mediekanaler, hemsida, tidningar och pressinformation för att nå ut och uppmuntrat våra egna att svara på insändare. Stora resurser har lagts på att försöka få en saklig och sansad debatt och att få ut andra aktörer att också försvara vargjakten. Glädjande nog har vi inte hamnat i fällan att ställa oss och skrika tillbaka mot meningsmotståndarna. I stället har vi valt strategin att vara sakliga, öppna och vilja föra en sansad debatt. Hur fortsätter debatten? Intresset kan fortsätta hållas vid liv om nya inspel görs. Som till exempel i söndagens tv-program Agenda där man tog upp riksdagens jaktklubb, som tränar skytte under riksdagens plenisal. Andra vinklar kan vara allmänna uppdraget, skadskjutningar, inplantering, anmälan till EU, hundhållning, regional beslutanderätt med mera. Vad vi gör nu, är att spela in andra intressanta frågor, framför allt gröna frågor, föra ut andra intressanta sidor av jakten och Jägareförbundets verksamhet. Dessutom bemöts inlägg och artiklar. Vi kommer att under en lång tid framöver behöva reparera vårt varumärke och bygga förtroende.  Det arbetet kan bara lyckas om vi alla hjälps åt. På hemsidan finns flera skrivelser, till exempel sant och falskt i vargdebatten som kan tjäna som underlag för egna skrivelser, svar på insändare och i diskussioner. Debatten aktualiserar behovet av att vi måste kommunicera, sprida information, vara öppna, transparenta, visa bra förebilder, förklara samband och vår svenska jakttradition. Enda vägen är att vara öppen för opinionens frågeställningar och stå fast vid fakta, vara en sansad aktör och ha en framförhållning . Förhoppningsvis vittnar detta om ett intresse för den svenska viltförvaltningen och kan resultera i ett intresse för fler arter och jaktfrågor "€œ och i bästa fall locka fler att börja jaga. En sista sak, vi arbetar inte med någon pr-byrå som hjälper oss i lobbying-frågor "€œ utan detta arbete lyckas endast om vi alla gemensamt hjälps åt.